Vi gå över daggstänkta berg

Då var det dags för en gammal sångtext, jag har fått tag i ett nytt sånghäfte "Sånger för folkskolan" från 1929.

Olle Thunman, efter gammal melodi
---------------------------------
1 Vi går över daggstänkta berg, fallera,
som lånat av smaragderna sin färg, fallera,
och sorger har vi inga, våra glada visor klinga,
när vi går över daggstänkta berg, fallera. Och berg, fallera.

2 De väldiga skogarnas sus, fallera,

gå mäktiga som orgeltoners brus, fallera,.
//: Och livets vardagsträta så lätt det är att förgäta
vid de väldiga skogarnas sus, fallera ://

3 De gamla, de kloka må le, fallera,
vi äro ej förståndiga som e, fallera.
//: Ty vem skulle sjunga om våren den unga,
om vi vore kloka som de? Fallera ://

4 O, mänskor, förglömmer eder gråt, fallera,
och kommer och följer oss åt! Fallera.
//: Se fjärran vi gånga att solskenet fånga.
Ja, kommer och följer oss åt! Fallera ://


Givetvis finns denna i flera versioner:
1 Vi gå över daggstänkte berg, berg, berg,
som lånat av smaragderna sin färg, färg, färg.
Sorger ha vi inga, våra glada visor klinga,
när vi går över daggstänkta berg, berg, berg

2 De väldiga skogarnas sus,
gå mäktiga som orgeltoners brus.
Och livets vardagsträta,
så lätt det är förgäta vid de väldiga skogarnas sus.

3 De gamla, de kloka me le,
vi äro ej förståndiga som de.
Ty vem skulle sjunga, om våren den unga,
om de vore kloka som de?

4 I mänskor, förglömmen er gråt,
och kommen och följen oss åt!
Se, fjärran vi gånga, att solskener fånga.
Ja, kommen och följen oss åt!

5 Se gladeligt hand uti hand,
nu gå vi till fågel Fenix´ land,
till det sagoland, som skiner av smaragder och rubiner.
Nu gå vi till fågel Fenix´ land.